Ett steg närmare superkrafter

Idag är jag radioaktiv. Befinner mig sedan två timmar tillbaka på Norrlands Universitetssjukhus och inväntar vidare undersökningar.
Jag hade förhoppnigar om att jag skulle bli lite som Spiderman eller så, dock har det inte hänt.  Än. Hittills har jag faktiskt inte konstaterat några skillnader på mig, min kropp eller mitt välbefinnande. Förutom att jag är hungrig. Det var jag inte när jag kom. Jag skulle även kunna säga att jag är uttråkad men då är jag inte riktigt rättvis mot sjukhusmiljön. Här finns det finns bibliotek, affärer, i princip obegränsat med snygga AT-läkare och en fantastiskt rolig hiss. Rekommenderas hjärtligt.

Dags att uppsöka föda
DAGS ATT BLI SUPERHJÄLTE
//54

presentationer är överskattade, hä ä bar å´ åk

Vi blir bara dummare, på flera sätt. Men framförallt intelligenssvagare. Sekretesslagda källor, men tro mig!

Därför har jag börja se till citat av människor som levde innan vi började bli dumma. och det är intressant må jag säga.
ta bara det här som exempel:

"ingenting får jordnötssmör att förlora smaken som obesvarad kärlek. "

Källa:charlie brown

O så smart. inte bara lär vi oss om kärlekens mysterier utan också även hur de som inte fattat tycke för jordnötssmör-smaken ändå kan vara med och känna gemenskapen som finns i att äta jordnötssmör-mackor tillsammans. Revolutionerande!

"Innan du kritiserar en person bör du gå en kilometer i hans skor. På så sätt är du redan en kilometer ifrån den du kritiserar. Och du har hans skor."

Källa: freida norris

Kanske har jag ett IQ sällan skådat under vår tid, men hursomhelst  förstår jag detta citat till fullo. Låt mig förklara;
 om man nu ska gå en hel kilometer i någons skor lär man vilja ha ett par skor i rätt storlek, absolut inte för små. Dessutom har väl ingen dött av ett par svindyra märkesdojjor (far och mor, ta åt er).

slutsats: mucka med dom i din egen storlek, även rikemansbarn





mina egna erövringar (har ej tagit fasta på uttrycket slå inte tjejer)


Fast herregud. Det är inte alltid intellektet det hänger på. Vill man framåt här i livet får man acceptera det man har och utnyttja det till fullo!




 Jesus amalia! Ännu en gång får jag en uppenbarelse och inser jag att jag svamlade i början! Vi måste ju se till de där små, ljusa ,goda delarna av livet. Det undre lagret i pralin-asken osv:

"Jag vet att vi människor och djuren kan leva i fred med varandra"

Källa: George Bush




"Om jag säger anders svensson och kim källström, vad säger du då?"
-Zlatan

Källa: Zlatan





"Ungefär vid tretton års ålder började jag förstå att jag skulle lyckas bättre med något fysiskt snarare än mentalt."

Källa: Arnold Schwarzenegger



"En sann gentleman är någon som vet hur man spelar säckpipa, men låter bli."

Källa: Okänd

Dessutom tror jag att om vi skulle vara allt för intelligenta skulle vi inte vara lyckliga. ovisshet=lycka. vi måste se till vardagens små mirakel och uppskatta dom:

Jag tänker egentligen inte så mycket på någonting alls. Jag lever i nuet och ser framåt. Jag tänker inte på vad som hände igår. Om jag tänker för mycket så blir jag liksom alldeles tokig.

Källa: Pamela Anderson

Jag kände att jag inte haft så bra skjut på flera år.

Källa: Magdalena Forsberg





Tråden är tappad. För kanske femte gången i det här inlägget. Men whatever, LIFE IS GREAT



I´m Tarzania

Kasta hellre sten på Piratebay

Dagens ordinare skola hade ersatts med en temadag.
Kommentar: Kul!

Lektionerna skulle komma att bestå av föreläsningar, bland annat om dataspel och om internetanvändande.
Kommentar: Intressant! Nu har jag fått lära mig allt om Guilder i WOW och att det finns dataspel där man kan gå och klippa sig och betala med riktiga pengar. Lärorikt.

På föreläsningarna fick vi även lära oss att vi inte ska lägga ut bilder på folk som inte godkänt detta, samt att vi inte ska lägga ut vågade bilder på oss själva.
Kommentar: Inga fler nakenbilder på apberget alltså. Synd, men bra att veta.

Under eftermiddagen hade vi diskussioner i klassen. Vi skulle till att börja med dela in oss i grupper och lista fem bra respektive fem dåliga hemsidor. Många bra synpunkter kom upp på genomgången. Men så, inför hela klassen, bestämde sig en viktigpetter för att gå steget längre. Detta är vad som sades:
"Jag har hört att det finns en riktigt dålig hemsida, det är tydligen nån slags blogg eller nåt. Detkommermera.blogg.se heter den visst."
Kommentar: JAMEN, WTF?!? Klassen skrattar och ägnar de närmaste minuterna till att diskutera nyligen omnämnd blogg. Inget negativt sägs förvisso, men själv byter jag än en gång namn till kräftan. Typiskt oflyt. 

Man säger inte elakheter om detkommermera. Aldrig. Aldrig någonsin.
Som straff hänger vi ut honom på bild på bloggen, moahaha, släng dig i väggen föreläsar-Linus för oss gav du bara ideér!



Han är killen som skäms och försöker gömma sig bakom skjortkragen. Rätt åt honom. Om någon fortfarande undrar är det han som är markerad med en stor, rund, röd ring och sitter mellan läraren som gestikulerar med händerna och killen som har huvudet under en AIDS-affisch.

Våran idrottslärare verkade för övrigt ganska fasinerad av bloggen och bestämde sig för att läsa den. Lite spännande om det uppfylls. I så fall:
- Hej idrottslärare.
Ni ska inte tro att vi inte specialbehandlar folk, det är aldrig för sent att smöra till sig ett bra betyg.

Det är aldrig fel tidpunkt för en digestive-bar.
Inte nu heller.
//54

FINALLY

Fröken mjölfobi har lovat att provskriva ett blogginlägg för detkommermera, förutsatt att hon inte dör eller tvingas amputera bort sina händer.
Hon behöver dock ett tyst, mörkt rum först. Eventuellt lite mental träning för att hitta "flowet" som hon kallar det. Det som printas i text måste komma från hjärtat påstår hon.
Hon är en bloggare in i själen, det märks. Jag ber alla våra läsare att hålla tummarna för att hennes debutinlägg ska komma snart!

//54

Tänk efter nu

Blogginlägg är inte till för att läsas högt. Absolut inte. De förlorar totalt sin charm, om de nu hade någon från början det vill säga, och den som i det aktuella fallet skrivit inlägget kan på två sekunder helt ofrivilligt byta smeknamn från Räkan till Kräftan.
Inte för att det hänt mig eller så. Men man har ju hört.
Varför den omtalade Roger kallar mig räkan vet jag förresten inte.

...och bara för att man är idrottselev vill man inte, INTE, åka längdskidor i djupsnö drygt två kilometer, rita spår och plocka bajs! MAN VILL INTE!

För att åter igen strukturera upp och rädda världen och kanske FÅ LITE LUGN OCH RO NÅGON GÅNG ska jag skriva en lista på saker jag INTE vill vara med om. Vänligen ta hänsyn till detta.

Jag vill inte...
  1. Att Roger, eller någon annan, ska läsa det här inlägget högt
  2. Leta DNA-fragment i kiwis
  3. Någonsin mer behöva förklara att kvinnliga släggkastare inte SKA vara tjocka (detta kommer kräva ett separat inlägg)
  4. Tvingas åka tvärs genom stan för komma över en billig mjölkliter
  5. Att Desperate Housewifes ska sluta sändas på TV. Någonsin. 
  6. Behöva lära hormonstinna tonårspojkar hur man ska ställa upp vid en tekning på ishockeyplanen
  7. Att Lotta ska vara sjuk veckan ut
  8. Att mina Digestivebars ska ta slut

Så snälla världen, anteckna och respektera. Tack på förhand.

Smått irriterad
// 54

Sanning

Att tro och hoppas är för naiva jävlar, som ändå kommer att bli besvikna förr eller senare.

Sick and tired.
// Mercy

Obsession

För er som inte testat detta spel än vill jag bara säga TRY IT!
Jag har spelat nu konstant i två timmar, och jag älskar det.

http://www.ferryhalim.com/orisinal/g3/bells.htm

Won't stop trying.
You know that, baby
// Mercy

Min värdefullaste kroppsdel funkar

Jag är smart. Det är ingenting att hymla med. Jag är ganska stolt över min intelligens så det är ingenting jag tänker jobba för att mörka. Det är nyttigt att vara kunnig. Det är kul att vara smart.
 
Den förmåga jag uppskattar mest är dock inte min kapacitet att prestera på IQ-test, vinna ett schackparti eller lösa gåtorna i Illustrerad Vetenskap, utan min förmåga att lagra information. Efter rätt få genomgångar kan jag lagra en betydligt större mängd information än vad jag borde och liksom hitta sammanhang. Det sparas dessutom både viktig information och inte fullt lika viktig fakta. Det tycker jag är en bra egenskap, men det har en hake som inte alls är lika kul. Okej att jag kan saker, det är bra. Ingen skulle behöva bli ledsen över det om det inte hade haft en följd. En rätt irriterande sådan. Det är instinkten att sprida informationen till resten av världen.

När de till exempel efterlyser en säckpipeblåsare på P4 västerbotten som ska vara med vid invigningen av curling-SM känner jag maniskt att det är mitt kall att upplysa systern min om diverse ointressanta saker om skottland, bara för att hon sitter bredvid och jag upptäcker att jag kan.

- Säckpipan är känd för att vara skotsk, men visste du att den egentligen kommer från mellanöstern?
- Jag höll en kort redovisning om skottland en gång. Jag pratade om det rutmönstrade skotska tyget som kallas tartan.
- Vet du att en kilt kan bestå av upp till tolv meter tyg? Den kan även vara betydligt kortare, det beror på om det är en sommar- eller vinterkilt och om den är för män eller kvinnor.
- Den största skillnaden mellan en kilt och en kjol är att kilten inte har någon söm som håller den samman utan istället fästs med ett spänne.
- Skottar har ingenting under kilten...

Jag blir galen! Jag känner liksom hur all den här värdelösa informationen bara sipprar nedför tungan och ut genom munnen på mig för förpesta omgivningen, och jag kan helt enkelt inte göra någonting åt det! Trots att jag försöker så går det inte. Det bara måste ut. Jag kan inte hjälpa det.

Gör jag då detta för att jag är så himla snäll? Man kan ju hoppas på det. Jag vill gärna tro att jag bara gör det för världens bästa och för att fler ska få känna hur deras liv berikas med lite onödigt vetande. Annars kanske är det är för att få ventilera munnen lite, ibland känns det skönt att bara säga någonting trots att det är ingenting. Kanske vill jag istället för att skryta om mina kunskaper här på bloggen, ibland ändå på något sätt ändå visa att jag är något mer än bara en dum blondin. Det syns kanske inte varje dag, det märks inte alltid men så är det. Trots att jag kanske är lite för naiv  för mitt eget bästa har jag trots allt någonting innanför pannbenet, om så värdelös information om skottland. Och det är jag stolt över.
 
Annars, för att citera en god vän:
Ibland är en lögn det finaste man har.

P.S. Jag känner en tjej med fobi för mjöl. Hon är dessutom en alldeles lysande skribent. Om jag någon dag lyckas värva henne till vårat bloggcrew ska jag be henne berätta om det.

Fredagsflörtskram
//54

Uppfinningar, idéer och frågeställningar

Jag försökte titta på TV ikväll. Det gick dåligt. Skulle någon kunna tala om för mig varför alla TV-kanaler har reklam samtidigt? Finns det liksom en anledning?
Fruktansvärt otaktiskt om jag får säga min åsikt. Jag menar, när det är reklam på det program jag ser, så vill jag ju kunna se något annat! Ibland har man faktiskt två program man vill se samtidigt, och det funkar inte om programen har reklam samtidigt.
Jag vill inte titta på en reklam om OB's tamponger eller få frågan om jag också lider av illaluktande flytningar. Men det blev jag tvungen att göra ikväll. Jag testade säkert 10 olika kanaler, men det va reklam på alla. Stört lack jag blev. Det slutade med att jag dissade TVn och försökte lära hunden att sitta vackert. Även det gick dåligt.
Det är helt enkelt inte min dag idag.

För övrigt så vill jag hylla vår kära Anka, som igår kläckte en helt underbar idé när vi kollade på TV tillsammans (förstår vad ni tänker, och svaret är nej, jag har inget annat liv än att titta på TV), nämligen en reklamkontroll! Alltså, många reklamer startar ju som bekant med en fråga, t ex den jag tog upp alldeles nyss.
"Lider du också av illaluktande flytningar?"
Det är en fråga, på frågor borde man kunna ge ett svar. Det Ankan så fiffigt kom på var att man borde ha en knapp, en ja och en nej. Så då när man får frågan om man också lider av illaluktande flytningar eller om man tänker göra allt för att bekämpa rynkor, så kan man trycka nej, och så slipper man se reklamen. Tål att tänkas på tycker jag! Det vore nog den bästa uppfinningen mänskligheten någonsin kommit på, eller ja, det skulle i alla fall jag tycka. Men det kan förstås bero på att jag är tvättäkta TV-nörd.

Nörd ja, men en stolt sådan.
// Mercy

Vilken bra idé! - chattundersökning

Som en följetång på föregående inlägg.
När jag ställde 11 personer på chatten frågan: -Är du kåt? såg svaren ut så här:

<meep> lite
<meep> du då?

<Grabb^22> ohh ja
<Grabb^22> haha
<Grabb^22> nej tack

<morran> är du 

Samt 8 stycken som valde att inte svara på frågan.
När jag ändrade frågeställningen till: kåt? Såg svarsfrekvensen ut så här:

<nisse> jaa
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> jaa
<nisse> jaa
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> dd?
<nisse> jaa
<nisse> jaa
<nisse> jaa
<nisse> jaa
<nisse> jaa

<Therese> ja
<Therese> du?

<wikro> err..
<wikro> inte speciellt nej :P
<wikro> vore lite pinsamt när man satt på jobbet

Samt 8 personer som valde att inte svara på frågan.

Så jag menar, undersökninger var för liten för att vara omfattande men hittar man bara rätt personer så kanske de vill skriva om någonting annat än sex!
Jag frågade wirko som satt på jobbet vad han hade för favoritämne på chatten.

<wikro> jag sitter väl mest och svarar på vad folk skriver till mig, annars så säger jag inte mycket :)

En svarande drifttekniker. Det duger som chattsällskap. Världen, vill ni ha någon som lyssnar och som INTE är kåt, skriv till wirko!

Samtidigt så fortsatte jag att få mejl från sådana personer som Gaylordfocker (Observera det fina smeknamnet)

<GaylordFocker> Hey babe!
<GaylordFocker> läget? 

Sammanfattningsvis verkar alla som skriver till mig vilja ha något sexuellt, men så fort jag skriver till någon får jag nobben minsann. Två av 22 visade intresse, men själv har jag fått över 20 mejl från charmörer. Internetvärlden är udda.

//54

Vilken bra idé! - chatt

Efter en riktig slapparmorgon med bland annat en förlust i betapet mot Sigrid 72 blev jag sällskapssjuk. Eftersom vi består av en internet-generation tänkte jag att jag skulle chatta lite, så jag begav mig mot Funplanet. Chattrummen *Mysrummet* och *Singelrummet* var de två rum med mest uppkopplade, och efter en rannsakning av mig själv kom jag fram till att jag både är singel och ganska mysig av mig. Jag bestämde mig för att logga in med det lite kryptiska chattnamnet Bella. Efter bara några minuter kom det första chattmeddelandet upp.

<Andreas18> kåt?
<Bella> nej

Sedan skrev Andreas18 ingenting mer. Lite ohövligt tycker jag.
Efter några minuter fann jag ett visst mönster. Av någon anledning var det bara killar som skrev till mig! De flesta ville veta var jag bodde, hur gammal jag var och hur jag såg ut. Inget fel med det liksom, vad ska man annars skriva om till folk man inte känner?
Men säg mig, vad i livet tillför mig följande konversationer - egentligen.


<Grabben> hur ser du ut?
<Bella> hur tror du att jag ser ut?
<Grabben> lite svårt att gissa... ;)
<Grabben> du kan väl berätta, elelr visa, istället? =)
<Bella> ja.. okej
<Grabben> =)
<Bella> jag är längre än alla mina systrar och jag har skostorlek 39
<Bella> själv då?
<Grabben> haha, det sa ju en hel del
<Grabben> blå ögon, brunt hår, smal, 183 cm
<Bella> skulle lätt känna igen dig om jag såg dig på stan =)


<kille> hej
<Bella> hej
<kille> läget?
<Bella> inget vidare, jag förlorade just mot en tant på 72 år i betapet och jag skulle vilja ha en till tekopp
<Bella> själv då?


<vaktare_kille> sugen
<Bella> jaha, på vad?
<vaktare_kille> mysa vad annars
<vaktare_kille> ålder
<vaktare_kille> sungen på att bli lite kåt
<Bella> nä jag vet inte, tänkte att du skulle erbjuda nåt annat
<Bella> en kopp te ksk? men inte
<vaktare_kille> varför inte
<vaktare_kille> var bor du
<Bella> i huset bredvid dig
<vaktare_kille> ok men vilket nummer så  JAG KAN KOMMA ÖVER
<Bella> vad ska du göra här?
<vaktare_kille> dricka lite te
<Bella> en tekompis!
<Bella> du är välkommen



Sedan skrev kille18 till mig än en gång.

<kille18> kåt?
<Bella> men, NEJ


Men men, man ska inte dra alla över en kant. Till sist kom det äntligen en kille som förstod mig och tog mig för den jag är. Det kändes som om han träffat mig förut, jag menar det måste han ju ha gjort. Han kände mig ju som handen i handsken!

<snygg_kim> hej snygging
<Bella> hej, tack!

Inga onödiga frågor om utseende. Han visste minsann att jag var snygg utan att jag skulle behöva berätta om skostorlekar och dylikt. Äntligen en vettig chattkompis!

<snygg_kim> ålder
<snygg_kim> hallå ålder?
<snygg_kim> kåt?
<snygg_kim> tänker du inte svara nu eller?

Trodde jag. Mongo.


Men sammanfattningsvis kan vi säga så här:

<Byggare> hittar du någon du letar efter??
<Bella> vet inte riktigt vad jag letar efter, så jag kan mycket väl ha hittat honom eller henne

Eller kanske inte. Vad letar man egentligen efter för slags typer på en chatt? Det måste man nog ha ganska klart för sig om man vill ha en chans att finna det man söker. Jag vet i alla fall vad jag hittade, eller vilka som hittade mig. Och den saken är då klar, att det var ingenting jag önskat mig i julklapp.

//54

VECKANS ORGASM


He's Hot, he's Yes and he's In!   Ni alla vet nog vem jag talar om.Snubben från Katy perrys video -Hot N Cold!  Med några tappra försök att lista ut hunkens namn kom vi fram till...inget.  Men varför ha ett namn när man blir rent av upphetsad av att se på han.  Namn är överskattat...   

/L8

Granny hackers

Senaste nytt, mormor och morfar har börjat en datakurs! Nästa vecka ska de lära sig att e-posta och då ställdes ju morfar 82 år inför frågan; när man skapar en e-mail, vad ska man välja för lösenord?
Morfar: Vad ska man ta för lösenord då?
Anna: Du kan ta precis vad som helst, bara du håller det hemligt.
M: Som vadå?
A: Du kan ta... Jaktgevär, handeldvapen, älgstudsare...
M: Handeldvapen var bra, det ska jag ta!
A: Nämen det kan du ju inte ta, nu vet jag ju om det.
M: Men jag gillar det ju.
A: Men det måste vara någonting som ingen annan vet om!
M: Jaha.. Vad har du för lösenord då?
A: Men det kan jag ju inte säga.
M: Hehe.. Jomen säg nu.
A: Grejen är ju att det ska vara hemligt så ingen kan läsa din e-post!
M: Undrar vad á Siv o n´ Folke har för lösenord...
Mormor 76 år lägger sig i diskussionen.
Om: Jag knäcker nog hans lösenord ska du se.
A: Men, ni får ju inte veta varandras lösenord! Tänk om någon skickar hemliga mejl till er som den andra inte får läsa?
Om: Huh. Jag knäcker nog hans lösenord ska du se.

Jag håller alla tummar jag bara kan för att mina kära morföräldrar ska lyckas på sin nästa datalektion, och jag känner instinktivt att det kommer dröja länge innan jag skickar hemliga mejl till morfar.


Igårkväll hade vi lite tråkigt så vi bestämde oss att köra bil och slänga glas. Sedan skottade vi snö från uppfarten. Efter det skottade vi snö från grannens uppfart.
Livet i inlandet är spännande.


Ume FI på Max, Sundsvall:
Anton: Jag ska ta ett Supreme-mål med plusmeny!
Pinsam tystnad.
Markus: Jaha. Hur många plus kan man ta då?

Bullbagarn´
//54


Sm's slutskede

Det är helt otroligt vad trött man kan bli av att åka buss för länge! Först från Bollnäs till Umeå, dagen efter från Umeå till inlandet. Jag vill helst inte tänka mer på saker som innebärt resor, men för er som undrar gick tävlingen bra. Ingen medalj till mig i Bollnäs, men jag fick en när jag kom hem från syster där det stod "Till min SM-hjälte". Kanske den finaste och mest personliga medalj jag kunnat få av en helg som denna!

För att glädja bloggens läsare med något annat än SM-fakta ska jag lägga upp en lista på topp tre -  Potter puppet pals.

På tredje plats: The Vortex


På andra plats: Bothering Snape


På första plats: Mysterious ticking noise
 

//54


Tänkvärt

"Det är synd att vi hatar våra dagar, men vi hade kunnat heja på Björklöven."
Med andra ord, det hade kunnat vara värre.

Kommer troligtvis bli nippeltwistad nu,
men det va det värt.
// Mercy