Minst femtionio graders feber eller nåt.

Jag slog in bokstavskex i ett litet rosa paket. Knöt om snören och satte ett pappershjärta där det stog "Handle with care" på paketet (tänkte att det var både en söt lapp passande för innehållet och en fin metafor liksom)

Sen tänkte jag länge, länge på om jag skulle våga ge världens sötaste kille paketet eller inte.

Om jag kunde stå för bokstavskexen - kall och hård som jag är.

Jag bestämde mig för att jag skulle göra det. Jag lämnade det på hans nattygsbord i morse när jag gick till jobbet. Sen fick jag ett
"Jag får inte till nåt annat än KRIG I DÄR JAG Ä. Jag äter upp kexen istället" via MSN.

Hur svårt kan det vara? J-A-G-Ä-R-K-Ä-R-I-D-I-G.
Nu säger jag det aldrig igen. Jag ångrade mig.

Pappskalle.